Sverigedemokraterna vill som enda riksdagsparti införa ett nationellt förbud mot tiggeri. Anledningen är egentligen mycket enkel: tiggare förstör gatubilden och utgör dessutom ett direkt störande moment för många hederliga medborgare som vistas ute på gator och torg. Att polisen dessutom befarar att en stor del av dessa tiggare har kopplingar till organiserad brottslighet gör inte saken bättre. Med en konkret lagstiftning mot tiggeri ges polisen möjlighet att forsla bort tiggare och utfärda böter, vilket förbättrar gatumiljön avsevärt. Med Sverigedemokraternas förslag till skärpta regler kring utvisningar får polisen även befogenhet att i större utsträckning utvisa tiggarna, om det visar sig att de är utlänningar. Slutligen kan polisen undersöka om det finns kopplingar till organiserad brottslighet. Alla dessa moment är positiva för samhället och människors trygghet och trivsel. Ulf Stolt menar att det handlar om att ”skjuta problemet ifrån sig” (Brännpunkt 21/4). Kalla det vad man vill, men det finns ingen anledning att göra gatumiljön sämre bara för att det finns tiggare. Vi har redan idag flera regleringar som avgör hur stadsbilden ska se ut: regler för vilka kläder man får ha respektive inte ha på sig, hur byggnaderna ska se ut och skötas om utvändigt med mera. På samma sätt är det en självklarhet att samhället även har en åsikt om tiggeri, som i väldigt hög grad försämrar den gatubild som Sverige varit så bra på att hantera hittills.

Regeringens satsning på ökat kvinnligt företagande har förvisso fungerat, då alltfler kvinnor under de senaste åren satsat på att driva eget. Men om inte företagande ska bli den nya tidens kvinnofälla måste regeringen fortsätta reformarbetet. Detta framgår av Folksams rapport Driftig, men otrygg som presenteras i dag och som behandlar socialförsäkringssystemet för småföretagare. Förra året genomförde regeringen förändringar i socialförsäkringssystemet för att öka tryggheten för småföretagare. Men fortfarande är det en stor skillnad att vara företagare och anställd. Småföretagarna spelar högt med sin egen trygghet. Det gäller särskilt de kvinnliga företagarna. Småföretagarna kan inte räkna med samma trygghet som anställda tillförsäkras genom det statliga socialförsäkringssystemet och de kollektivavtalade försäkringarna. Villkoren skiljer sig åt. Detta gäller särskilt för företagare som driver sitt företag som enskild firma. Om företaget har kollektivavtal ansluts inte företagaren automatiskt till avtalets försäkringsförmåner, utan han eller hon måste själv ansluta sig till avtalet.

Kiruna kommun och LKAB vill riva lagskyddade byggnader i stället för att flytta dem. Men dessa byggnadsminnen är oersättliga, skriver kulturmiljöexperterna Stephan Fickler, Catherine Paues von Arnold och Kerstin Westerlund Bjurström. För att kunna riva några av Kirunas viktigaste byggnadsminnen, Kiruna stadshus, Kiruna Järnvägsstation och förvanska Hjalmar Lundbohmsgården så har Kiruna kommun och det statligt ägda gruvföretaget LKAB ansökt hos länsstyrelsen i Norrbottens län om att häva byggnadsminnesförklaringen. Beslutet fattas inom kort. Att de inte kan stå kvar på sin nuvarande plats är ett faktum, annars går det inte att fortsätta att bryta malmen. Men har vi råd att inte flytta alla dessa tre byggnadsminnen till en ny plats? Både sociala, kulturella och historiska skäl talar för att flytta dem till det nya Kiruna som nu planeras. Kostnaden för att ansvarsfullt demontera och flytta husen, vilket är fullt möjligt, är en bråkdel i sammanhanget. Att bygga nytt kostar också pengar. Det är lätt att glömma. De är alla tre viktiga symbolbyggnader för fram växten av det moderna Sverige.

Ett trettiotal svenskar har rest utomlands för att ta emot organ mot pengar, trots att samma handling skulle ha varit olaglig i Sverige. Situationen kan ses som dubbelmoral och visar tydligt att Sverige är en del av den organhandel som sker globalt, skriver Susanne Lundin, professor i etnologi, och Annika Tibell, ordförande i Svensk Transplantationsförening. ”Den som med uppsåt och i vinningssyfte tar, överlämnar, tar emot eller förmedlar biologiskt material från en levande eller avliden människa döms till böter eller fängelse i högst två år. Till samma straff döms den som med uppsåt använder eller tar till vara sådant material för transplantation eller annat ändamål trots insikt om att materialet tagits, överlämnats, tagits emot eller förmedlats i vinningssyfte” (SFS 1995:831). Så formulerar redan på mitten av 1990-talet Svensk Författningssamling rättsväsendets syn på transplantationer. Tanken att transplantationer ska utgå från altruistisk donation och inte får involvera någons slags ersättning omfattas av de flesta samhällen världen över. Inte desto mindre finns det en rad länder där synen på vad som är ersättning respektive gåva är ytterst förhandlingsbar och dit sjuka beger sig för att mot betalning ta emot andra människors organ.

Regeringen har, efter sju års handläggning, gett tyska energibolaget Eon tillstånd att bygga ut det svenska nätet för fossilgas (ibland också kallad ”naturgas”). Detta strider helt mot regeringens klimatproposition och efterföljande vallöfte i juni 2010: ”Användningen av fossila bränslen för uppvärmning kommer att avvecklas till 2020”. Beslutet ökar koldioxidutsläppen och undergräver Sveriges klimatpolitik, konkurrerar ut biobränslen, minskar antalet gröna jobb i Sverige och ökar vårt beroende av energiimport. Regeringen måste dra tillbaka tillståndet! Beslutet gäller en gasledning mellan Gislaved och Jönköping – sannolikt det första steget i Eons planer om en fossilgasledning upp till Mellansverige. Sydkraft, numera Eon, begärde redan 2004 tillstånd att bygga och under 40 år driva den 77 kikometer långa ledningen. Den kostar mellan 300 och 400 miljoner kronor och beräknas få en maximal överföringskapacitet för 15 TWh gas, vilket motsvarar mer än tio gånger Sveriges totala biogasproduktion.

Tusentals människor har demonstrerat runt om i Syrien. Fredagen blev den blodigaste dagen i Syrien sedan demonstrationerna för demokrati inleddes. Enligt uppgift mördades minst 49 människor. Nästan dagligen under sex veckor har människor i Syrien demonstrerat mot det styrande Baath-partiet och president Bashar al-Assad, men varken EU, FN eller någon västerländsk regim har visat solidatitet med Syriens frihets- och demokratitörstande 22 miljoner invånare. Det är skandal och det är omoraliskt. En regim som dagligen mördar sina medborgare bör väcka protester och bekämpas på alla sätt. Sverige med utrikesminister Carl Bildt i spetsen har intagit en tyst och feg inställning när det gäller massakrerna på förtryckta människor i Syrien. Det är oacceptabelt. Sverige bör genast protestera mot Damaskus-regimen och se till att situation i Syrien hamnar på EU:s agenda.

Återigen avslöjar Kent Ekeroth och Sverigedemokraterna med all önskvärd tydlighet sin unkna människosyn. Denna människosyn har ett tema som går igen i stora delar av deras politik: det finns oönskade människor och dessa människor ska rensas bort. De flesta människor vet att det är sopor vi ska sortera – inte människor. De flesta vet att det är skräp vi ska rensa bort från gatorna – inte människor. När Kent Ekeroth pratar om att tiggare ”förstör gatubilden”, och sedan framför att vi faktiskt har regler för hur byggnader ska skötas och att det därför är rimligt att ha regler för vilka människor vi vill se på gatorna, börjar jag undra vilket värde Ekeroth egentligen sätter på sina medmänniskor. Ska allt som råkar irritera Ekeroth på sin färd genom staden rensas bort, oavsett om det rör sig om klotter på en fasad, skräp i en park eller en utsatt människa på tunnelbanan som ber om pengar? När vi slutar att se människor som människor och istället börjar prata om ”störande moment” är vi riktigt farligt ute. Kan det vara så att den avhumanisering av människor som försiggår i Sverigedemokraternas tankevärld förstärks, eller till och med orsakas, av att det är vissa etniska minoriteter vi pratar om? Är det enklare att distansera sig från en människa som inte riktigt ser ut som en själv och som talar ett annat språk? Jag är övertygad om att svaret på dessa två frågor är ja. Vad anser du, Kent Ekeroth?

Svenska skådespelerskan Noomi Rapace har precis påbörjat inspelningarna av Ridley Scotts nya "Alien"-film "Promotheus". Det svenska stjärnskottet fick huvudrollen i Hollywoodfilmen efter succén med Stieg Larsson-filmerna. Och hon har redan hunnit imponera på kollegorna. - Det är uppenbart hur begåvad hon är. Hon är oerhört seriös när det gäller sitt arbete och enormt hängiven, säger Michael Fassbender till Expressen. Fassbender spelar den manliga huvudrollen i filmen och är känd från filmer som ”Hunger” och ”Inglourious basterds”.